Bland de regler för arbetsplatsers utformning som Arbetsmiljöverket samlat i AFS 2023:12 finns en definition som varje möbleringsplan skulle kunna börja med. Vistelsezonen är ”den del av ett rum där krav ställs på luftkvalitet och termisk komfort”. Den börjar 0,1 meter över golvet och slutar 2,0 meter upp. Mot ytterväggen håller den ett avstånd på 0,6 meter, ”dock vid fönster och dörr 1,0 meter”. Reglerna trädde i kraft vid nyår 2025, när de ersatte AFS 2020:1 om arbetsplatsens utformning.
Ett skrivbord som skjuts upp mot fönsterbänken står alltså med skivan i den meter som definitionen håller utanför zonen. Definitionen nämner varken kvinnor eller män. Den pekar däremot ut var man kan börja leta när rubrikens fråga ställs.
Frågan fick en skarp form 2015. Två forskare i Maastricht, Boris Kingma och Wouter van Marken Lichtenbelt, skrev i Nature Climate Change att reglerna för inomhusklimat vilar på en empirisk modell för termisk komfort från 1960-talet, och att standardvärdena för en av dess viktigaste variabler, ämnesomsättningen, bygger på en genomsnittlig man och kan överskatta kvinnors ämnesomsättning med upp till 35 procent. Byggnader kan därför, menade de, i grunden vara energimässigt ineffektiva när det gäller att ge kvinnor komfort. Deras eget försök omfattade sexton kvinnor i stillasittande arbete och inga män, vilket Bjarne Olesen vid Danmarks Tekniska Universitet påpekade i REHVA Journal samma år: för att kunna jämföra hade de också behövt studera sexton män.
Så här läser jag forskningen efter den debatten. Den temperatur som män och kvinnor föredrar ligger nästan på samma siffra i de studier som normerna vilar på. Det som skiljer är vad det kostar var och en att hamna en bit ifrån den. En del av kylan avgörs därför av var i rummet varje arbetsplats hamnar, och av om den som sitter där kan påverka klimatet vid sin egen plats.
Siffran på termostaten skiljer nästan ingenting
Olesen utgår från försöken som de internationella standarderna för termisk komfort bygger på, bland dem ISO 7730. Där deltog män och kvinnor i lika stort antal, i samma lätta klädsel och med samma stillasittande aktivitet. När Nevins och kollegernas studie från 1966 och Fangers försök slås ihop föredrog 488 män i genomsnitt 25,4 °C och 488 kvinnor 25,8 °C. I Fanger och Langkildes studie från 1975 blev siffrorna 25,0 och 25,1 °C. De skillnader man ändå ser på luftkonditionerade kontor om sommaren beror enligt Olesen i de flesta fall på kläderna: kvinnorna anpassar klädseln till sommaren, medan männen sitter kvar i kavaj och slips.
En litteraturgenomgång kom från Finland. Sami Karjalainen vid forskningsinstitutet VTT sammanställde litteraturen om termisk komfort och kön i tidskriften Indoor Air 2012. I de flesta studierna fann man ingen signifikant skillnad mellan könen i neutral temperatur, alltså den temperatur där man varken känner sig varm eller kall. Ändå har klart mer än hälften av studierna, i laboratorium och i fält, funnit att kvinnor uttrycker mer missnöje än män i samma termiska miljö. Enligt hans metaanalys är kvinnor 1,74 gånger så benägna som män att uttrycka missnöje med klimatet. Kvinnor är, skriver han, känsligare än män för en avvikelse från den optimala temperaturen, särskilt när det är svalt, och har i genomsnitt ett större behov av att själva styra temperaturen och anpassa sig.
Föreskriften talar om ytor, drag och zoner
Här blir den svenska regeln intressant, eftersom den inte stannar vid en temperatur. Femte kapitlet, 16 §, kräver att arbetsplatser inomhus ska ha ”ett lämpligt termiskt klimat” och att temperaturen och lufthastigheten anpassas till om arbetet är lätt eller tungt, rörligt eller stillasittande. I samma paragraf står att omgivande ytor ska ha sådana temperaturer att strålningsasymmetri, ”det vill säga skillnad i värmestrålning till och från olika ytor”, undviks, och att olika arbetsuppgifter i olika delar av en lokal kan behöva olika termiskt klimat.
Siffrorna finns i de allmänna råden, som enligt Arbetsmiljöverket inte är bindande men kan visa lämpliga sätt att uppfylla kraven. Om lufttemperaturen vid lätt och stillasittande arbete varaktigt avviker från 20 till 24 °C vintertid och 20 till 26 °C sommartid, bör det termiska klimatet undersökas närmare. Luften ska enligt 6 § tillföras så att drag inte uppstår, och vid stillasittande arbete bör lufthastigheten i vistelsezonen vara lägre än 0,15 meter per sekund. En permanent arbetsplats nära en dörr till det fria ska enligt 17 § ha skydd mot besvärande drag, och enligt tredje kapitlet ska fönster vid behov kunna avskärmas mot solinstrålning.
För exempel på hur ett lämpligt klimat kan beräknas hänvisar de allmänna råden till standarden SS-EN ISO 7730:2006, vars titel också nämner kriterier för lokal termisk komfort. Utöver ett medelvärde för hela kroppen räknar den utgåvan upp fyra orsaker till lokalt obehag: drag, skillnad i temperatur mellan huvud och fotleder, för varmt eller för kallt golv, och strålningsasymmetri. Ingen av dem handlar om kön.
Ett kontor kan visa rätt siffra på termostaten och ändå ha en plats där ingen vill sitta i januari.
Arbetsplatsen ritas in med klimatet i tankarna
Som jag läser de fyra orsakerna handlar tre av dem om var platsen ligger, och de går att pröva innan platserna fördelas. Vid ett stort fönster en vintermorgon växlar kroppen värme med en kall yta på ena sidan, precis den strålningsasymmetri som 16 § vill undvika. Under ett tilluftsdon är det draget från 6 § som når den som sitter där. Golvet finns med bland de fyra, och under ett skrivbord vilar fötterna mot det hela arbetsdagen. Karjalainens resultat säger att avvikelserna väger tyngst för den som är känsligast för dem. Därför lönar det sig att rita in fönsterbandet och tilluftsdonen samma dag som man väljer kontorsarbetsplatser till en våning, och inte efteråt.
Sedan kommer frågan om vem som får ändra. Föreskriften räknar redan med att olika delar av en lokal kan behöva olika termiskt klimat när arbetsuppgifterna skiljer sig åt. Jag använder samma tanke för människor med olika behov, och enligt Karjalainen har kvinnor i genomsnitt större behov av att styra sitt eget. En våning som ritas för arbetsplats & öppet kontor kan därför ha en zon längre in från glaset och tilluften och en med mer luftrörelse, så att platsen väljs efter dagens behov. Om termostaten då slutar vara en förhandling mellan kollegor har ingen studie mätt.
Ett försök som Tom Chang och Agne Kajackaite publicerade 2019 mätte något annat än bekvämlighet. De lät 543 studenter i Berlin arbeta i ett laboratorium där temperaturen varierade mellan omkring 16 och 33 °C från ett pass till ett annat. Vid högre temperatur löste kvinnorna matematik- och språkuppgifter bättre, medan männen presterade något sämre. För kvinnorna gav varje grad en ökning med 1,76 procent i antalet rätta svar i matematik, medan männens nedgång var liten och inte statistiskt signifikant. Forskarna tolkar ökningen delvis som större ansträngning: kvinnorna lämnade in fler svar utan att andelen fel ökade. Passen varade i genomsnitt en timme, temperaturen gällde hela rummet och inte en viss plats, och på testet i kognitiv reflektion syntes ingen effekt.
Från fönstret och inåt: fem platser att kontrollera
Vid glaset. Den första metern från fönster och dörr ligger utanför vistelsezonen i AFS 2023:12.
Längs väggen utan fönster. Där går gränsen 0,6 meter in.
Vid golvet. Zonen börjar 0,1 meter upp, och golvets temperatur är en av fyra orsaker till lokalt obehag i SS-EN ISO 7730:2006.
Under tilluftsdonet. Vid stillasittande arbete bör lufthastigheten i vistelsezonen vara lägre än 0,15 meter per sekund, enligt de allmänna råden.
I hela rummet. Om lufttemperaturen vid lätt och stillasittande arbete varaktigt avviker från 20–24 °C vintertid och 20–26 °C sommartid, bör klimatet undersökas närmare.
Texten började med vistelsezonen, och den är det mest användbara att ta med sig: om ett skrivbord hamnar inom metern närmast fönstret eller längre in avgörs på ritningen.
Snabba svar
Varför fryser kvinnor på kontoret?
I de flesta studier finns ingen signifikant skillnad mellan könen i neutral temperatur, men kvinnor är känsligare för avvikelser, särskilt när det är svalt, och är 1,74 gånger så benägna att vara missnöjda med klimatet (Karjalainen, Indoor Air, 2012). Kingma och van Marken Lichtenbelt (Nature Climate Change, 2015) påpekar dessutom att standardvärdena för ämnesomsättning bygger på en genomsnittlig man och kan överskatta kvinnors med upp till 35 procent.
Är normerna för termisk komfort gjorda för män?
Standarder som ISO 7730 bygger på försök med lika många män och kvinnor, som med samma klädsel och aktivitet föredrog nästan samma temperatur, 25,4 och 25,8 °C (enligt Bjarne Olesen, 2015). Kingma och van Marken Lichtenbelt noterar ändå att modellens standardvärden för ämnesomsättning utgår från en genomsnittlig man.
Vilken temperatur ska ett kontor ha enligt svenska regler?
AFS 2023:12, 5 kap. 16 §, kräver ett lämpligt termiskt klimat anpassat till arbetet och att strålningsasymmetri undviks. De allmänna råden säger att klimatet bör undersökas närmare om lufttemperaturen vid lätt och stillasittande arbete varaktigt avviker från 20 till 24 °C på vintern och 20 till 26 °C på sommaren.
Hur placerar man arbetsplatser så att färre fryser?
Man markerar på ritningen de fyra orsakerna till lokalt obehag i SS-EN ISO 7730:2006, drag, temperaturskillnad mellan huvud och fotleder, kallt golv och strålningsasymmetri, innan platserna fördelas, och tänker på att vistelsezonen i AFS 2023:12 slutar 1,0 meter från fönster. Zoner med olika klimat låter var och en välja.